<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-28839957</id><updated>2011-04-22T03:41:42.823Z</updated><title type='text'>Eye on History</title><subtitle type='html'>Eye on History är en blogg förankrad i tiden. Stora som små händelser i historien återges med förklarande komentarer för den historiskt kunskapstörstande läsaren. Eye on History blogg vill göra historien levande i samhället så berövar vi förhoppningsvis inte individen våra kollektiva erfarenheter !</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://eyeonhistory.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/28839957/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://eyeonhistory.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>Christer Landén med öga på historien</name><uri>http://www.blogger.com/profile/08217909274890475362</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>2</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-28839957.post-114875739414757412</id><published>2006-05-27T17:32:00.000Z</published><updated>2006-05-28T14:36:55.180Z</updated><title type='text'>Ett ögonkast på världen år 1906</title><content type='html'>100 år är ett jämt och bra tal för diverse jubiléer. Året 1906 verkar dock inte ha lämnat några djupare spår i vårt historiska medvetande. Men något historiskt intressant måste väl ha hänt ?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Javisst ! Här kommer ett ögonkast på händelser år 1906 !&lt;br /&gt;&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/8058/3060/1600/Agadir.0.jpg"&gt;&lt;img style="CURSOR: hand" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/8058/3060/320/Agadir.0.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Bild beskrivning ovan:&lt;/strong&gt; Tysk kanonbåt som skickats till den stängda hamnen Agadir i fransk dominerade Marocko. Svepskälet var att "skydda tyska medborgares rättigheter i landet ". Detta ledde till Marockokrisen som löstes vid Algeciras konferensen. Tyskland erkännde Frankrikes "rätt" att etablerara ett protektoriat i Marocko mot att fransmännen avträder en liten bit land i Franska Kongo till Tyskland.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Algeciras konferensen: &lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;Under konferensen om Marockofrågan får Tyskland bara stöd av dess granne och allierade i axeln-centralmakterna, dubbelmonkarkin Österrike-Ungern. "Tysklands enda vän", och eftersom varken den tyske kejsaren William II och kanslern Bernhard von Bülow vill ha krig nu, lider Tyskland ett diplomatiskt nederlag. Visserligen fastslås &lt;em&gt;"den öpnna dörrens politik" &lt;/em&gt;för alla nationer i Marocko, men detta minskar inte Frankrikes inflytande. Ententen, d.v.s dess allierade har verkat för Frankrikes fördel genom att ha framgångsrikt försvårat för tyskt inflytande i Nordafrika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Tyskland: &lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;Rustningarna kräver ökade skatter, och i takt med dessa ökar motståndet från socialdemokraterna i kejarrikets riksdag, men kanslern von Bülow lyckas samla konservativa och liberaler &lt;em&gt;(von Bülow-blocket) &lt;/em&gt;mot centrum och socialisterna. Militarismen präglar samhället kraftigt, och ett bevis för dess psykolgiska betydelse får man när skomakaren &lt;em&gt;Willhelm Voigt &lt;/em&gt;lyckas få ut hela statskassan i Berlinförorten &lt;em&gt;Köpenick &lt;/em&gt;genom att uppträda i en lånad uniform- som civil är han en maktlös underhuggare, men uniformen ger honom auktoriet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/8058/3060/1600/180px-Hauptmann_KÃ¶penick.jpg"&gt;&lt;img style="CURSOR: hand" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/8058/3060/320/180px-Hauptmann_K%C3%B6penick.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Bild beskrivning ovan: &lt;/strong&gt;Staty av Wilhelm Voigt som " Kapten av Köpenick" utanför Köpenicks statshus öster om Berlin.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Storbritannien:&lt;/em&gt; &lt;/strong&gt;Liberalerna vinner valet och premiärminstern &lt;em&gt;Arthur James Balfour, 1st Earl of Balfour &lt;/em&gt;har just blvit ersatt av Campbell-Bannerman. Den 42-åriga walesaren &lt;em&gt;David LIoyd George &lt;/em&gt;blir handelsminster ( senare premiärmininster under första världskriget).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De irländska separatisterna samlas i rörelsen &lt;em&gt;Sinn Fein &lt;/em&gt;( Vi själva).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den &lt;em&gt;indiska nationalkongressen &lt;/em&gt;deklarerar att dess mål är &lt;em&gt;swaraj &lt;/em&gt;( självstyre), dvs. dominion-ställning men inte suveränitet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Asien:&lt;/em&gt; &lt;/strong&gt;En skolreform i &lt;em&gt;Kina &lt;/em&gt;gör undervisningen mera praktiskt användbar, och de unga anbefalls bedriva studier även i Japan. Där avlägger samtidigt 400 kinseser ed på att störta &lt;em&gt;Manchu-dynastin &lt;/em&gt;och lösa Kinas jord problem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Ryssland:&lt;/em&gt; &lt;/strong&gt;Nu infrias tsarens löfte från 1905 när en &lt;em&gt;Duma &lt;/em&gt;sammanträder i Petrograd&lt;br /&gt;(St. Petersburg). Dess funktion skall enbart vara rådgivande och den får inget inflytande på finanserna, utrikespolitiken eller regeringens sammansättning. Trots att rösträtten är starkt begänsad blir församlingen alltför liberal för tsarens smak, så han upplöser den och utlyser nyval.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/8058/3060/1600/700px-Tauride_duma.jpg"&gt;&lt;img style="CURSOR: hand" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/8058/3060/320/700px-Tauride_duma.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Bild beskrivning ovan:&lt;/strong&gt; Den ryska Duman bildades i maj 1906 och upplöstes av tsaren. Därefter hölls val till den första duman som öppnade i juli 1906. I Duman fanns nu ett stort block av moderata socialister och liberala pariter som krävde ytterligare demokratiska reformer.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I &lt;em&gt;&lt;strong&gt;Finland&lt;/strong&gt; &lt;/em&gt;har lantdagen återfått den fullständiga kontrollen över lagstiftningen. Den gamla ståndslantagen avskaffas och ersätts med en enkammarlantdag vald med allmän och lika rösträtt, även för kvinnor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Källor:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;När hände vad ? Världshistorisk uppslagsbok 1500-1997. Kai Petersen, Forum&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/"&gt;http://en.wikipedia.org/&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;a href="http://www.historycentral.com/"&gt;http://www.historycentral.com/&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/28839957-114875739414757412?l=eyeonhistory.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://eyeonhistory.blogspot.com/feeds/114875739414757412/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=28839957&amp;postID=114875739414757412' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/28839957/posts/default/114875739414757412'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/28839957/posts/default/114875739414757412'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://eyeonhistory.blogspot.com/2006/05/ett-gonkast-p-vrlden-r-1906.html' title='Ett ögonkast på världen år 1906'/><author><name>Christer Landén med öga på historien</name><uri>http://www.blogger.com/profile/08217909274890475362</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-28839957.post-114874889198022945</id><published>2006-05-27T16:43:00.000Z</published><updated>2006-05-27T21:09:59.073Z</updated><title type='text'>Väkommen till en historisk blogg !</title><content type='html'>Eye on History är en blogg förankrad i tiden. Stora som små händelser i historien återges med förklarande komentarer för den historiskt kunskapstörstande läsaren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Historia förtjänar större utrymme på skolschemat samt även samhället i övrigt. Vi skapar då förutsättningar för att förstå vår omvärld bättre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om inte samhället gör historien levande berövar vi individen våra kollektiva erfarenheter. Vi alla formar våra liv efter personliga erfarenheter-det bör vi göra kollektivt också !&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eye on History blogg är ett försök i denna ambition. Så välkommen att ta del av vår historia, här presenterad med personliga och förklarande kommentarer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min personliga kunskapstörst om historia och de kunskaper jag inhämtar delar jag med mig här för den som inte har tid eller möjlighet att lära sig mer om ett mycket intressant och viktigt ämne- historia !&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Historia i kort form kommer här att presenteras med tiden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Håll till godo !&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/28839957-114874889198022945?l=eyeonhistory.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://eyeonhistory.blogspot.com/feeds/114874889198022945/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=28839957&amp;postID=114874889198022945' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/28839957/posts/default/114874889198022945'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/28839957/posts/default/114874889198022945'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://eyeonhistory.blogspot.com/2006/05/vkommen-till-en-historisk-blogg.html' title='Väkommen till en historisk blogg !'/><author><name>Christer Landén med öga på historien</name><uri>http://www.blogger.com/profile/08217909274890475362</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
